Pepparkakans dag

Under 1400-talet kunde man hitta pepparkakor i Vadstena kloster, där de bakades av nunnor och såldes som medicin i klosterapoteken. Kakorna ansågs ha både lugnande effekt och hjälpa mot matsmältningsbesvär. På den tiden sötades de med honung istället för socker och sirap, och innehöll faktiskt peppar som en av ingredienserna - därav namnet. Det var dock först under 1700-talet som pepparkaksrecept började dyka upp i svenska kokböcker och bakningen i hemmen blev vanligare. Under 1800-talet etablerades pepparkakan som en självklar del av julfirandet, och då hade recepten utvecklats till att innehålla de kryddor vi känner igen idag - kanel, ingefära och kryddnejlikor. En rolig myt som lever kvar än idag är att man blir snäll av att äta pepparkakor. Detta kan ha sitt ursprung i en historia om unionskungen Hans, som enligt sägnen ordinerades pepparkakor av sin läkare för att bota sitt dåliga humör. En annan teori är att pottaskan som förr användes som jäsmedel i pepparkakorna hade en lugnande effekt på magen, vilket i sin tur gjorde folk på bättre humör. Idag är pepparkakan en älskad svensk tradition som njuts året om, men särskilt under advents- och jultid. På pepparkakans dag uppmärksammas denna kryddiga kaka extra mycket, och många passar på att baka egna pepparkakor eller skapa fantasifulla pepparkakshus. Det är en dag som påminner oss om en flera hundra år gammal baktradition som fortsätter att sprida glädje och doft av jul i svenska hem.